Lov lov lov

Med en dag till godo så är tentan färdig och inlämnad. Sommarlovet kan börja! Ikväll tänker jag bara ta det lugnt och samla energi. Känner att jag farit runt och sysslat med så mycket att det är dags att bara ta en stillsam filmkväll med mig själv och lite choklad som sällskap. PMS någon? Ja kanske det men med planer för hela helgen och en resa till Cypern i kommande vecka anser jag att det är vad som behövs.

Tentaplugg

Fem timmar i bibblan igår var bra och efter att ha spenderat ytterligare tre timmar där idag kan jag inte göra annat än att ge mig själv lite beröm. Tentan ligger på drygt 2000 ord och den jobbiga analysen som alltid lyckas ge mig ångest känslor är i princip klar. Jag känner mig till och med rätt nöjd med den! Vad läraren sen tycker är väl en annan femma..

Nu kvarstår en redovisning och att djupgående diskutera mitt eget lärande och min relation till matematiken på ett nyanserat sätt, vänta..sa jag att analysen var jobbig?


Just another monday

Omotiverad på att plugga? Nä, jag brukar alltid byta sängkläder och städa upp i rummet på en måndagkväll. Eller vänta nu?

Jag tror mitt humör speglas rätt bra i mitt rum. Är jag stressad  och har mycket att tänka på tenderar jag att bygga högar. Högar som egentligen är helt onödigt. Det skulle bara ta någon extra sekund att plocka undan det på en gång men när högarna växt krävs det en allt större ansträngning. Att det blir stökigt just när jag är stressad är rätt dumt med tanke på att en städat rum har en betydligt lugnare effekt på mig.

Kan iaf glädja mig åt att jag tar tag i det nu och inte senare. Kan även vara glad och stolt över att min tenta just nu befinner sig på 1500 ord av 2300-2700. Ett slutresultat och sommarlovet är inte allt för långt borta. Men först är det lite att stå i.

Passion for my work

Jag brukar surfa runt på en del hälso- och träningsbloggar för att hitta lite tips och motivation. Många är utbildade personliga tränare eller gyminstruktörer, andra är individer som bara vill få en hälsosammare vardag.

Idag råkade jag landa i ett annat träsk, såg en annan verklighet och jag kan ärligt säga att den skrämde mig. Ett träska av tjejer i min egen ålder och yngre med orimliga viktmål som ska nås genom fasta och långa promenader. Tjejer med ätstörningar helt enkelt, den ena djupare påverkad av sitt eget psyke än den andra. Tjejer som peppar och motiverar varandra att fortsätta. Och om jag nu blir motiverad av att läsa "vanlia" träningsbloggar med olika styrkeövningar och pepp om att jag alltid är mitt bästa jag så måste ju dessa tjejer bli lika motiverade när de läser om andras mål och fastande.

Det känns helt enkelt förjävligt att veta att människor mår så dåligt men samtidigt känner jag mig glad över att jag har valt att arbeta med just människor. Jag klagar nog mycket över min utbildning ibland men jag kan iaf stolt säga att jag kommer att arbeta med något meningsfullt. Förhoppningsvis kommer jag att förbättra något barns vardag och även om de barnen jag kommer arbeta med är betydligt yngre än dessa tjejer så kan jag, hoppas jag, leda in dem på en bättre väg än ångest och missnöje.

Nää

Ledighet borde vara fri från måsten men vad vore det för liv? Iofs klagar jag samtidigt på att jag inte har något att göra. Borde förtydliga mig och säga att jag inte har något roligt som jag vill göra. Annat finns det alltid att göra, som att plugga, söka jobb eller läsa på mer om universitetet. Men nä, jag är bäst på att rulla tummarna och tycka synd om mig själv. Lite nytta är dock gjord och med två veckor kvar innan tentan ska in så har jag faktisk börjat på den. 300 ord i alla fall. Mer än inget!

Borde hitta något roligt att fördriva min tid med istället.


Positiv panik

Fega jag tror nästan inte att det är sant. Hemma- och familjekär, trygg i vardagen, små utmaningar, det kan väl beskriva lite hur jag alltid sett på mig själv. När jag började plugga till förskollärare såg jag att möjligheten fanns till att studera utomlands under en termin. Wow, va häftigt! Det borde man verkligen göra, var mina första tankar. Vilken chans, fast inte ens chans som jag skulle våga ta eller hur? Terminerna på förskollärarlinjet har gått och mycket tycker jag har hänt i mitt liv. Sen i vintras började jag prata om det igen, på riktigt. Tänk att plugga en termin utomlands. Massa nya människor, en ny kultur och en rad med möjligheter. Men vågar verkligen jag göra nåt sånt? Klart du måste ta chansen var det jag fick höra, och det är väl klart att man måste? På nyårsafton sa jag det för första gången, jag ska plugga utomlands. Tankarna sa dock att det här kommer du backa ur, det är så lätt att "glömma" att lämna in anmälan. Men glömma det gjorde jag inte och anmälan åkte in, till två olika universitet. Fick senare höra att första valet endast erbjöd två platser och mailen kollades tusen gånger för att se om något besked trillat in. I torsdags natt gjorde de det och under fredagen kom det officiella dokumentet. Jag är nominerad av Stockholms universitet för att studera på University of East London. Sista beslutet och antagningen ligger alltid hos universitetet man ska till men med största sannolikhet är det London jag kommer att plugga i under hösten.

Om jag har lite panik? Ja. Men positiv panik.

Keep this day

Idag känns det rätt okej att plugga. I alla fall när man tar böckerna och datorn under armen, går ut och sitter och njuter av solen samtidigt. Ett glas juice med is på det och jag har det fint! Har spenderat större delen av dagen med min bror som gjort mig sällskap på en rad ärenden. Först ett löppass i solen och sedan bland annat ett besök till IKEA. Har äntligen införskaffat mig två ramar så att jag kan förnya väggarna i mitt rum lite.

Japp, glädjen är nog ganska mycket på topp idag och imorgon börjar första dagen av tre veckors lek med massa söta barn!

Undanflykter

Koncentrationen är låg idag. Alldeles för låg. Första delen av tentan lyckades ska trixa ihop under lördagen men den andra delen ligger fortfarande och skräpar. Med en inlämning först kl 24.00 imorgon kan jag ärligt säga att jag har lust att skjuta upp det ett tag till. Tankarna vandrar bort till annat och jag skulle hellre städa mitt rum, ta en lång dusch och sen njuta av solen. Kanske får det bli de första två delarna iaf för att minska lite på ursäkterna, och för att jag trivs bättre i ett städat rum. Stress är dock det sista jag känner över denna tenta och förr eller senare lyckas jag nog skrapa ihop några ord.

Nä, nu slår jag på musiken och röjer upp allt skräp!

RSS 2.0